TRÖTT
Känslan när man går in i badhuset som är full av klorlukt på morgonen är underbar. För trogen simmare som man är så är man i badhuset i Göteborg klockan 8 på Valborg.
Känslan när man inser att man missar finalen med 8 hundradelar är inte riktigt lika underbar. Jag är ganska besviken på mig själv nu och fattar att om jag hade gjort min vändning 8 hundradelar snabbare hade jag vart i final.
Jag hoppas att någon har tillräckligt stort hjärta för att stryka sig från el finale så att jag kan simma. Men så ser det inte ut för tillfället.
Tur att mina underbara vänner är med mig!
Puss
